Din varukorg är tom

Till kassan

2016-07-08

ARTIKEL: Nya journalföringsregler beslutade

Socialstyrelsen beslutade i maj om nya och mer utförliga föreskrifter om informationshantering och dokumentation i vården. Föreskrifterna, HSLF-FS 2016:40, innebär…

Kategorier: 

Patientdatalagen

Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring syftar framförallt till att förtydliga de grundläggande krav på området som finns i patientdatalagen (2008:355) (PDL). Det kan noteras att PDL i sig själv är föremål för översyn. Socialdepartementet bereder i skrivande stund förslagen i utredningen SOSFS 2014:23, Rätt information på rätt plats i rätt tid. enligt utredningen ska PDL ersättas av en ny lag som bl.a. gör det enklare att ta del av journaluppgifter hos andra vårdgivare.

Patientsäkerhetsberättelse

Alla vårdgivare är sedan 2011 ålagda att upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år. Berättelsen ska återge hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits det gångna året och ska bl.a. innehålla antalet avvikelser och klagomål som kommit in från personal och patienter, antalet anmälningar som verksamheten gjort enligt Lex Maria och de lärdomar som dragits av dessa.

Efter HSLF-FS 2016:40 ska patientsäkerhetsberättelsen även innehålla riskanalyser, granskningar och förbättrande åtgärder som gjorts på dokumentationsområdet. På detta sätt tydliggörs det funktionella sambandet mellan patientsäkerhetsarbetet och vårdgivarens arbete för att säkerställa dokumentationens kvalitet. Flera utredningar, bl.a. den ovan nämnda SOSFS 2014:23, har pekat på dokumentationens betydelse för patientsäkerheten. Det är ju en ganska självklar slutsats att risken för vårdskador o.d. ökar om journaler saknar nödvändiga uppgifter eller är oåtkomlig för behandlande personal.

När system tas i drift

De nya reglerna medför ett krav på vårdgivaren att testa informationssystem, t.ex. journalsystem, innan de tas i drift. Testet bör ske med fingerade personuppgifter åtskilt från själva vårdmiljön. Det införs även ett uttryckligt krav på att innan driftsättningen göra en analys av systemets förenlighet med lagens krav på tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet. Enkelt uttryckt handlar det alltså om att se till att systemet är bra, säkert och lagligt innan det börjar användas.

De nya reglerna i denna del uttrycker egentligen inte någon ny skyldighet i sak. Vårdgivaren har alltid haft ett ansvar för att informationshanteringen uppfyller lagens krav, och denna skyldighet gällde givetvis även i samband med driftsättande av nya system och lösningar. Det är dock enkelt att förstå varför Socialstyrelsen valt att spetsa till skyldigheten på det sätt som här beskrivits.  Det har varit vanligt förekommande att olika journalsystem, inklusive de största på marknaden som t.ex. TakeCare, har visat sig sakna fullgoda funktioner exempelvis för spärrning.

Upphandling och utveckling

En närliggande skyldighet som börjar gälla 1 mars 2017 är att vårdgivaren måste säkerställa lagens krav på tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet redan i samband med upphandling och utveckling av system. Även detta har troligtvis sin förklaring i de brister som funnits i många av de större journalsystemen. Socialstyrelsens föreskrifter, så väl de nuvarande som de nya, gäller vårdgivarens hantering av uppgifter i vården. Utan detta särskilda stadgande skulle alltså inget uttryckligt vårdgivaransvar finnas vid beställning eller framtagande av nya system.

I praktiken är det dock självklart så att vårdpersonalen är hänvisade till att använda de verktyg och funktioner som ingår i systemet. Läkemedelsverket har i sin praxis gått mer och mer åt att se informationssystem som medicintekniska produkter, vilken ställer tillverkarna under det regelverk som gäller för sådana. Men nu kompletteras alltså ansvaret även på vårdgivarsidan, vilket är naturligt med tanke på att det ytterst är där som kunskap om verksamhetens behov finns.

Plikt att granska anställdas journaler

En formulering i de nya föreskrifterna är särskilt intressant. enligt 5 kap. 6 § ska vårdgivaren ”regelbundet granska att hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar i patientjournalen enligt gällande författningar.” Denna regel ser ju vid första anblicken ut att innebära en ganska betungande skyldighet för vårdgivaren. Regler om journalföringen finns inte bara i PDL och HSLF-FS 2016:40 utan även i speciallagstiftning som t.ex. biobankslagen och de tvångspsykiatriska lagarna. Det vore en diger uppgift att stämma av en anställds journalanteckningar mot samtliga dessa krav.

Samtidigt finns bestämmelsen inskriven i slutet på ett kapitel som nästan uteslutande tar upp obligatoriska punkter som en journal ska innehålla. Trots att regeln enligt sin ordalydelse är allmänt formulerad, skulle därför en möjligt tolkning mot bakgrund av dens placering i föreskriften kunna vara att den enbart ska tillämpas på de skyldigheter som regleras i kapitlet. Om så är fallet medför den ett mycket mer begränsat ansvar. Vilken tolkning som är den rätta lär komma att visa sig genom tillsynens praxis.

Planera för driftsstörningar

Med de nya reglerna på plats blir vårdgivaren skyldig att i sina rutiner beskriva hur verksamheten ska klara av eventuella IT-haverier eller andra händelser som gör det omöjligt att få tillgång till patientinformation.

En slags indirekt skyldighet på detta område kan sägas gälla redan idag, eftersom SOSFS 2011:9 (se ovan) kräver att vårdgivaren analyserar vilka patientsäkerhetsrisker som finns i verksamheten och hur de bör hanteras. En driftstörning av journalsystemet måste för de allra flesta vårdgivare anses utgöra en risk för patientsäkerheten och borde därför adresseras som en del av riskanalysen. Hur många vårdgivare som gjort en sådan analys är dock inte känt.

Trevlig sommar!

/IMR AB


  • Författare: Melina Westerberg
  • Publicerat: 2016-07-08 09:18
  • Dela artikel

Senaste inlägg


  • Webbinarier: Juridiken som berör Corona
    2020-05-19
  • NYHET: Fler digitala utbildningar om Corona
    2020-05-14
  • Digital utbildning: Juridiken kring Corona
    2020-05-07
  • Svensk Medicinsk Rätt - Extranummer: Juridiken kring Corona
    2020-05-06
  • Debattartikel i Läkartidningen: Vem tar ansvar för att skydda den som utför vården?
    2020-03-23

Du använder en gammal webbläsare

Gamla webbläsare har bara delvis stöd för ny teknik och ger inte webbplatsen en ärlig chans att leva upp till sin fulla potential. Du kan enkelt ladda ner en annan webbläsare som fungerar bättre. Här är ett axplock moderna webbläsare som fungerar bra!

Uppdatera min webbläsare

Jag vill fortsätta ändå