Digital vård

FRÅGA | Vi har förfrågats om att ta oss an telefonrådgivning av patienter åt en vårdgivare, måste dessa samtal journalföras?

SVAR | En digital vårdkontakt likställs med en fysisk vårdkontakt och ska journalföras i enlighet med gällande lagstiftning och avtal.

FRÅGA | Fått höra att det är väldigt stora skillnader och att digitala vårdbesök, typ nätläkare inte omfattas av samma regler. Stämmer det?

SVAR | De regler som gäller ett fysiskt vårdbesök gäller även digitalt vårdbesök. Dvs. regelverket utgår från din yrkesroll såsom legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. (4 kap Patientsäkerhetslagen, 2010:659) Det innebär att skyldigheten att identifiera patienten, journalföra m.m. är detsamma. Från ett informationssäkerhetsperspektiv medför dock ett digitalt vårdmöte andra risker som måste beaktas och nödvändiga åtgärder måste vidtas så att patientsäkerheten säkerställs samtidigt som vårdkvaliteten inte försämras.

FRÅGA | Vem har ansvaret för att digitala vårdbesök säkerhetsmässigt sker korrekt?

SVAR | Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig (2 kap. 6§ Patientdatalagen, 2008:355) och har det enskilda ansvaret att bedöma hur man i lagens mening säkert ska leverera vård och behandla personuppgifter. Med andra ord, är det upp till denne att säkerställa att personuppgifter, med hjälp av tekniska och organisatoriska åtgärder, omgärdas av ett tillräckligt skydd. Ifall ni anlitar externa bolag för videolösningar, använd endast företag som tillhandahåller produkter som medför ett tillräckligt skydd.

 FRÅGA | Vad bör jag tänka på när jag köper in videolösning till vårt sjukhus? Vi har fått många frågor från befintliga patienter att hålla mötena digitalt och står nu mellan olika företagslösningar som alla säger olika saker om vad man måste ha.

SVAR | Detta är en otroligt viktig punkt där vi på IMR tydligt märkt att det finns flera vårdaktörer som använder plattformar/lösningar som inte lever upp till de krav som gäller. Det handlar såväl om inköpta paketlösningar som egentillverkade.

Två nyckelord vid tal om videomöten är kvalitet och patientsäkerhet. Med kvalitet avses i sammanhanget att vårdgivaren uppfyller krav och mål enligt lagar och andra författningar.Patientdatalagen (PDL) anger att vårdgivarens behandling av patientuppgifter ska utformas på ett sätt som både främjar patientsäkerheten och upprätthåller ett högt integritetsskydd. Då PDL tillämpas inom alla typer av hälso- och sjukvård, med stora skillnader vad gäller exempelvis kvantitet, grad av känslighet hos patientuppgifter, och tekniska förutsättningar, så är det ytterst upp till varje vårdgivare att inom PDL:s ramar avgöra hur integritetsskyddet ska utformas. En beståndsdel av den bedömningen gäller om, och i så fall vilka, mekanismer utöver de som utgör obligatorium enligt PDL som är motiverade. Ovanstående innebär att vårdgivaren har en skyldighet att bedöma förhållandet mellan behov och risker inför betydande förändringar av sin informationshantering.

Ett videomöte innebär användandet av s.k. öppna nät. När man använder öppna nät måste man tillse att systemet förhindrar obehörig åtkomst. (3 kap 15§ HSLF-FS 2016:40) Enligt ett principbeslut från Socialstyrelsen innebär detta ett krav på kryptering. I nuläget finns det ej reglerat hur ett videosamtal som utförs i Sverige skall vara krypterat varför utrymme finns för tolkning och det är upp till varje vårdgivare att inom ramen för sitt informationssäkerhetsarbete och skyldigheter enligt lag, göra en bedömning.  Dessutom ska åtkomsten till uppgifterna föregås av stark autentisering. (3 kap. 15§ HSLF.FS 2016:40) Här utgör BankID en passande metod men det finns även ett flertal andra som också uppfyller kraven.