Grovt tagande av muta: Attunda tingsrätt i mål B 5586-23
Bakgrunden var att en tidigare överläkare och verksamhetschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala mellan 2015 – 2022, tog emot sammanlagt 4 759 402 kr från fem olika företag. Två av företagen drevs av två före detta kollegor till läkaren och de övriga tre företagen är verksamma inom läkemedels- och medicinteknikindustrin.

Domstolen konstaterar att verksamhetschefens agerande har lett till att Akademiska sjukhuset kommit att felaktigt betala ut stora summor till de privata företagen, vilka därefter genom felaktig fakturering har gått vidare till verksamhetschefen, som använt pengarna till bl.a. egen konsumtion.

Tingsrätten konstaterar att det är utrett att de tilltalade genom ett stort antal betalningar som har gått till verksamhetschefen eller hans handelsbolag har gjort sig skyldiga till grova mutbrott samt i två fall trolöshet mot huvudman och i ett fall grovt bedrägeri. Brotten har begåtts genom användande av ett stort antal osanna fakturor och betalningar av felaktigt angivna kostnader och brotten har ansetts ha en stor negativ påverkan för centrala funktioner i samhället.  De otillåtna betalningarna har gått tillbaka till verksamhetschefen personligen eller till hans bolag och ingen del av pengarna har gått till forskning eller utbildning, vilket läkaren har hävdat.

Överläkaren dömdes bland annat för grovt tagande av muta i ett stort antal fall. Sex andra personer verksamma inom vården och industrin dömdes för bl.a. grovt givande av muta, en av dem till fängelse och de övriga till villkorlig dom. Överläkaren har dömts till fängelse fyra år, en annan läkare till fängelse ett år och sex månader och övriga dömda till villkorlig dom och böter. Tre bolag som de tilltalade använt har ålagts att betala företagsbot och fyra av de dömda har meddelats näringsförbud.

Begäran om uppgifter ur passregistret för forskning nekades: Kammarrätten i  Stockholm 2024-03-15 7575-23
I forskningssyfte begärde en region att få ta del av uppgifter ur passregistret om utfärdandedatum och kroppslängd för personer med vissa födelseår och visst kön för en forskningsstudie som hade etikgodkännande. Inom ramen för forskningen skulle fallindivider jämföras med kontrollindivider och uppgifter från passregistret skulle samköras med andra statliga register. Polismyndigheten skulle enligt begäran lämna uppgifterna till SCB för uttag, avidentifiering och samkörning och nekade utlämnande.  Eftersom ett utlämnande riskerar att röja uppgifter som omfattas av sekretess enligt 15 kap. 2 § och 18 kap. 1 § OSL ansåg Polismyndigheten att intresset av att lämna ut uppgifterna i forskningssyfte inte kan ha företräde framför det intresset som sekretessen har att skydda. Mot bakgrund av detta lämnades uppgifterna inte ut. Beslutet överklagades och Kammarrätten som gjorde samma bedömning som Polismyndigheten.

Rätt att inte gallra rättsliga beslut – Högsta förvaltningsdomstolen i Mål: 5225-23
En person begärde hos Kammarrätten i Stockholm att kammarrätten skulle gallra och radera samtliga rättsliga beslut avseende personen som fanns hos kammarrätten. Kammarrätten fann med hänvisning till rättsfallet HFD 2015 ref. 71 att domstolen inte kunde pröva hens begäran om gallring av handlingar och avvisade begäran om detta samt avslog hens begäran om radering av personuppgifter.

Högsta förvaltningsdomstolen delar kammarrättens bedömning att den inte kunde pröva begäran om gallring av uppgifter. Det framgår vidare av kammarrättens beslut att det fanns rättslig grund för behandlingen av de aktuella personuppgifterna och att det saknas förutsättningar för att radera dem. Högsta förvaltningsdomstolen avslog därför överklagandet.

Rådet och parlamentet överens om det europeiska hälsodataområdet
Rådet och Europaparlamentet har nått en preliminär överenskommelse om en ny lag som gör det lättare att utbyta och få tillgång till hälsodata på EU-nivå. Överenskommelsen kommer nu att behöva godkännas av både rådet och parlamentet. Den föreslagna förordningen om ett europeiskt hälsodataområde syftar till att förbättra enskilda personers tillgång till och kontroll över sina personliga e-hälsodata och samtidigt göra det möjligt att återanvända vissa data för allmänintresset, politiskt stöd och vetenskapliga forskningsändamål. Genom förordningen tillhandahålls en hälsospecifik datamiljö som kommer att bidra till att främja en inre marknad för digitala hälso- och sjukvårdstjänster och digitala hälso- och sjukvårdsprodukter. Genom förslaget är tanken att det ska bli enklare att få tillgång till hälsodata för den enskilde, att större forskningspotential ska uppnås och att interoperabiliteten mellan EU:s medlemsländer ska öka.  Läs mer här:  https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2024/03/15/european-health-data-space-council-and-parliament-strike-provisional-deal/

Välfärdsteknik i äldreomsorgen ska kartläggas
Både Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har pekat på att välfärdsteknik har potential att stärka äldreomsorgen. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys behövs mer nationellt samordnad och kvalitetssäkrad kunskap för att kunna visa på nyttan med välfärdteknik, i förhållande till kostnader. Regeringen ger nu Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera lokala erfarenheter av välfärdstekniker i äldreomsorgen, exempelvis digital nattillsyn, mobila trygghetslarm och läkemedelsautomater. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2025.

Läs mer här: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/03/uppdrag-att-kartlagga-valfardsteknik-i-aldreomsorgen/?mtm_campaign=Pressmeddelande&mtm_source=Pressmeddelande&mtm_medium=email